Att fackliga organisationer lurar på intet ont anande medborgare hyreslägenheter i Stockholms innerstad måste få ett slut. Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Att fackliga organisationer lurar på intet ont anande medborgare hyreslägenheter i Stockholms innerstad måste få ett slut. Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jag tänker inte kommentera den pågående händelseutvecklingen i Kommunal. Men kan väl konstatera att den fackliga banan förefaller mer livad än vad man som utomstående kanske föreställde sig.
Däremot är det möjligt att något bra kan komma ur den lägenhetsaffär som utrikesministern nu är inne i. Den blixtbelyser nämligen den absurda svenska bostadsmarknaden och det skriande behovet av att genomföra en avreglering av hyresmarknaden.
Detta kan förhoppningsvis bli droppen. Eller åtminstone en rejäl tankeställare för svensk bostadsdebatt.
Utrikesministerns beskrivning av hur hon under falska förespeglingar blivit pålurad en hyreslägenhet i Stockholms innerstad är onekligen djupt gripande. I den mån det är vanligt att fackliga organisationer på det här sättet lurar på inte ont anande medborgare attraktiva hyreskontrakt måste det naturligtvis få ett slut.
Men det viktiga med Margot Wallströms fall är att det på alla punkter är en illustration av en ordning som är så destruktiv att den griper om sig på de mest oväntade områden.
Den dysfunktionella bostadsmarknaden i Sverige i allmänhet och i Stockholm i synnerhet hämmar tillväxten och sänker sysselsättningen. Den driver den privata skuldsättningen på ett sätt som riskerar den makroekonomiska stabiliteten i landet, den bidrar till segregationen och kommer att vara en gigantisk fråga för integrationen av nyanlända.
Men det stannar inte där. Att det inte finns en fungerande marknad för hyreslägenheter i Stockholm har nu nått den punkt att det ställer till skandal kring en av Sveriges mäktigaste politiker.
Helena Sundén på Institutet mot mutor säger till Aftonbladet att åklagare borde titta på fallet Wallström:
”Ja, det tycker jag. För när de här frågetecknen uppkommer så är det ändå åklagare på riksenheten mot korruption som ska göra bedömningen huruvida det kan röra sig om en muta eller inte. Så det är väl lämpligt.”
Jag kan inte bedöma om det är lämpligt eller inte. Men det är bestickande att vår utrikesminister riskerar att bli föremål för brottsutredning. För att hon ingått ett helt lagligt hyreskontrakt.
Men Wallström har också den stora pedagogiska vänligheten att redogöra för hur sådant här går till i praktiken.
”Jag hyrde tidigare i andra hand och det var inte möjligt att fortsätta hyra. Men vid ett tillfälle, där Anneli Nordström var med, så sa hon att Kommunal skulle kunna hjälpa till tillfälligt och att de har ett antal lägenheter som de brukar hyra ut till folk som kommer på kortare kontrakt till Stockholm. Vi som inte är stockholmare är ju ibland beroende av att ha det så.”
Många av oss är ju inte så nära bekanta med fackliga ledare att vi hamnar i ”tillfällen” där de är med och där vi kan dryfta våra bostadsproblem. Få av oss kommer till den punkt där vi kan begära och tro oss få garantier för att det inte är några konstigheter att få en lägenhet i Kommunals fastighetsbestånd.
Wallström visar därmed vad som händer på en reglerad – sönderreglerad – marknad. Köpkraft och finansiellt kapital ersätts av socialt kapital och kontakter. Det finns naturligtvis en korrelation mellan pengar och sociala kontakter, men den nuvarande ordningen innebär att de senare blir allt viktigare.
Fastighetsägarna i Stockholm visade i en rapport 2013 att inkomstnivåerna för dem som sitter på hyreskontrakten i de attraktiva områdena i regionen är betydligt högre än genomsnittet och att denna skillnad är ännu större på de allra mest attraktiva adresserna. Andra studier kommer till likartade slutsatser och då – naturligen – också till att de som bor i hyreslägenheter i attraktiva lägen har högre utbildningsnivå och i högre grad svensk bakgrund.
Och var ligger rättvisan i det? Hur många nyanlända, ungdomar eller andra har dessa kontakter? Få naturligtvis. Vi gynnar en utveckling där vägen till en lägenhet mer handlar om vem man är och vilka sociala relationer man har, än om den köpkraft som följer av studier eller hårt arbete.
Föreställningen att hyresregleringen leder till att Stockholms innerstad befolkas av en härlig blandning av människor med olika social, kulturell, etnisk etc bakgrund är en vacker tanke. Som saknar förankring i sinnevärlden.
Wallströms kombinerade arbets- och bostadssituation är ingalunda unik. Det finns en mycket begränsad bostadsmarknad för ”folk som kommer på kortare kontrakt till Stockholm. Vi som inte är stockholmare är ju ibland beroende av att ha det så.”
Vi som inte är stockholmare är beroende av en spotmarknad för bostäder. Avregleringen av andrahandsmarknaden har skapat en sådan. Men bara till viss del.
Konsekvenserna är inte bara individuella. Detta slår direkt mot näringsliv, jobb och ekonomisk tillväxt.
Stockholms Handelskammare har i undersökningar visat att drygt hälften av regionens företag anser att bostadssituationen försämrar deras rekryteringsmöjligheter. Ett av fem företag i regionen har misslyckats med rekryteringar på grund av bostadsbristen.
Svart på vitt. Den dysfunktionella bostadsmarknaden skadar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.
Den tidigare debatten om huruvida Margot Wallström åstadkommit någonting under sina femton månader i Samarbetsregeringen får därmed sägas vara avslutad.
Ingen svensk politiker eller samhällsdebattör har under senare år på ett så pedagogiskt sätt visat hur den svenska bostadsmarknaden fungerar. Eller inte fungerar.
Forrás: http://www.svd.se