Sveriges första höghastighetståg kan börja köra fem år tidigare än planerat. Det tror HG Wessberg som håller i regeringens stora utredning om höghastighetsbanorna. Men han varnar också för att de nya tågen kommer att bullra mycket mer än dagens och att det kan bli ett långvarigt miljöproblem.
Höghastighetståg i Tokyo. Foto: Shizuo Kambayashi/AP
Planeringen för det som kanske blir Sveriges nya höghastighetsjärnväg är i full gång. De avgörande besluten är visserligen inte fattade men enligt de utredningar som gjorts skulle trafiken på de nya banorna kunna vara igång 2035.
Det innebär i så fall att det då skulle gå att åka tåg från Stockholm till Göteborg på två timmar och från Stockholm till Malmö på två och en halv timme. Det vore en rejäl förbättring mot i dag när en resa i det första fallet tar tre timmar och sträckan Stockholm-Malmö går på fyra och en halv timme, förutsatt att det inte inträffar någon av de vanliga störningarna.
Men att bygga de nya banorna är ett gigantiskt projekt som enligt de senaste mycket osäkra prognoserna beräknas gå på någonstans mellan 190 och 320 miljarder kronor. Och om allt går som smort, vilket det sällan gör, beräknas de nya banorna stå klara 2035.
HG Wessberg håller i regeringens stora utredning om höghastighetsbanorna. Foto: Janerik Henriksson/TT
Fast HG Wessberg säger nu att det kan gå betydligt snabbare. Han var tidigare statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt och fick sedan i uppdrag av den borgerliga regeringen att förhandla fram lösningar för bygge och finansiering av höghastighetstågen. Den nuvarande regeringen ställde sig bakom projektet och lät honom fortsätta med samma inriktning.
– Jag tror det första höghastighetståget kommer att gå 2030. Om förhandlingarna går bra och om man snabbt kommer överens om finansieringen då kan jag inte se några problem med en så tidig start. Men det är förstås en viljesak hos politikerna, säger HG Wessberg.
Just förhandlingarna är en kritisk fråga. 1 februari inleder Sverigeförhandlingen diskussioner med de kommuner som finns längs med de planerade nya höghastighetsbanorna.
I de förhandlingarna ska man bland annat titta på hur många bostäder kommunerna tänker ta fram i samband med att banorna byggs. En drivande tanke bakom de nya banorna är att de ska driva på den ekonomiska utvecklingen i Sverige och skapa underlag för nya bostäder när det bland annat blir lättare att med tågens hjälp bo och arbeta på olika ställen.
Men det handlar också om hur kommunerna på andra sätt kan tänka sig att bidra till finansieringen av de nya banorna. Ju mer en enskild kommun tänker göra desto större är chansen att banan byggs just på ett sätt som gynnar den kommunen.
Det här är något som HG Wessberg uppenbarligen tänker utnyttja för att spela ut kommunerna mot varandra. Dessutom uppger han att om kommunerna som finns längs någon av sträckorna kommer med riktigt bra erbjudanden då kan det vara idé att till en början koncentrera sig på den linjen.
Kort sagt, planen att båda tåglinjerna ska vara klara till 2035 gäller fortfarande. Men om kommunerna längs ena linjen kommer med riktigt bra lösningar då kan den sträckan byggas först och vara klar redan till 2030.
– Vilken linje det blir beror förstås på vad kommunerna har att erbjuda, säger HG Wessberg.
Lokalt blir det garanterat stor debatt om de nya höghastighetsbanorna de närmaste åren. Det beror dels på att banorna måste byggas så rakt som möjligt för att tågen ska kunna hålla farten uppe. Effekten blir att banorna kommer att gå över många känsliga områden och både inkräkta på natur och människors boenden.
Fast det största problemet är bullret. Höghastighetstågen ger ifrån sig en annan typ av buller än traditionella tåg och det upplevs som mycket störande.
Än värre blir det i de områden där banorna ska gå på broar. Då bidrar höjden till att bullret sprider sig över stora områden.
– Bullret är det största problemet och det kommer att bli störningar av det. Det driver också upp kostnaderna rejält när man försöker göra något åt bullret, säger HG Wessberg och tillägger att man nu vänt sig utomlands för att få fler åsikter om vad som kan göras.
Forrás: http://www.svd.se